Torbjörn Mattisson är BK Flaggs nye Barnfotbollscoach.
– Jag ser det som ett mycket intressant uppdrag. Det ska bli spännande att få coacha ledarna istället för spelarna.
Pedagogen och fotbollstränaren Tobbe Mattisson ser sina båda roller flyta samman till ett. Med sin starka föreningskänsla tror och hoppas han att det kan bli något riktigt bra.
Skånes Fotbollförbund har under några år drivit ett projekt som heter Barnfotbollscoach. Det är ett sätt för det regionala förbundet att nå djupare in i föreningarna för att stötta och sprida sina tankar om ett bra ledarskap för barn och ungdomar.
Nu har BK Flagg blivit antaget att få vara med i projektet. För det krävs att man på egen hand hittar en egen barnfotbollscoach.
Tipset från Magnus Palmén på Skånes FF var att det brukar bli bäst resultat om man hittar någon som varit aktiv i den egna föreningen. Personen ska också helst ha en pedagogisk utbildning och erfarenhet utanför fotbollen.
Med de förutsättningarna var det alltid samma namn som dök upp när sökandet inleddes – Torbjörn Mattisson.
Nu har Tobbe tackat ja och han kommer att inleda sitt arbete från mars och ett år framåt till att börja med.
– De föreningar som vi har godkänt får full ersättning till sin barnfotbollscoach för det första året. Därefter subventionerar vi tjänsterna om man vill fortsätta, berättar Magnus Palmén, Skånes Fotbollförbund.
Han säger att förhoppningen är att föreningarna ska se den stora nytta som en barnfotbollscoach kan ge och tycka att det är väl värt den kostnad som man själva gradvis övertar med åren.
Meningen med en BFC, barnfotbollscoach, är att han eller hon ska ge ledare och tränare stöd och respons på träningar och matcher. En BFC ska inte delta i träningen utan observera och sedan, efter matchen eller träningen, samla ledare för att tipsa och coacha om hur de kan möta sina spelare för att bli ännu bättre tränare och ledare.
Tobbe Mattisson har arbetat i många år inom fritids och skola och tycker att den nya rollen som BFC är mycket inspirerande.
– I skolan heter det att man har kollegial handledning. Tyvärr har vi det inte tillräckligt mycket där, men jag tycker att det är jättebra och det brukar vara mycket uppskattat av alla, säger han.
Tobbe Mattisson har haft med sig fotbollen hela livet. Han började spela i Nydala IF där han växte upp. Sedan fortsatte han i Sorgenfri IK. Och lite Korpen-spel blev det också.
– Jag slutade när det blev dags för seniorspel. Idag kan jag inte komma ihåg varför jag inte försökte mig på det, berättar Torbjörn.
När han tänker tillbaka på sin egen knatte-tid, så är det inga knivskarpa minnen, snarare en god känsla av att det var roligt att träna och en fin social samvaro.
– Jag var nog ganska talangfull, men jag gjorde inte så mycket av den talangen. Jag tyckte om mina ledare, men riktigt vad det var som gjorde att jag minns det så, nej det vet jag inte. Förmodligen var de inte jätteduktiga, men jag uppfattade det som att vi hade en stor gemenskap i laget och många duktiga spelare. Det var roligt, säger Tobbe Mattisson.
Senare i livet blev han själv pappa och sonen ville börja spela fotboll.
– Under en termin var jag en av alla föräldrar som stod och tittade på träningarna, men sedan blev gruppen med 96:or och 97:or som tränade tillsammans väl stor. Günter Felgenau, som tränade gruppen, tog den ena årskullen och jag den andra, säger Tobbe.
Han följde gruppen tills de var 13–14 år, men sedan gick sonen över till Kvarnby. Tobbe lämnade över tränaransvaret för gruppen, men fortsatte att engagera sig i BK Flaggs styrelse.
– Efter några år blev jag tillfrågad att ta över ett lag där killarna var födda 2001/2002. Det är några av dem som fortfarande spelar i Flagg. Vissa som sistaårsjuniorer och andra har tagit steget in i A-laget.
När du tränade dina pojk- och juniorlag, hade du velat ha en barnfotbollscoach då?
– Det tror jag hade varit jättebra. När jag gick min första tränarutbildning kommer jag ihåg att det var så skönt att få respons på det vi tränare gjorde. Det var riktigt roligt att få den feed backen.
Med dina år som förälder, ledare, utbildad pedagog – vad har du för allmänna råd till ledare/tränare, föräldrar och spelare för att skapa de bästa förutsättningarna för bra träningar och fina matcher?
– När det gäller föräldrar så är det viktigt att de låter ledarna leda. Om man ser något allvarligt ska man så klart säga ifrån, men det är ledarna som coachar och pratar med spelarna. Spelarna ska prata med sina tränare, komma med förslag och fråga hur och med vad de ska jobba för att bli bättre. Ledarna ska se och höra alla och ge av sin tid.
Vad har du för mål med att vara barnfotbollscoach, vad skulle få dig att känna: ”Nu har jag lyckats!”?
– Att ledarna uppskattar det vi gör tillsammans – att de verkligen får ut något av det.
Hur har din syn på barnfotboll och ledarskap förändrats från att du själv var spelare, till att du var ledare och nu med många års erfarenhet som pedagog?
– Från min första grupp kommer jag främst ihåg den goda sammanhållningen. Det tycker jag fortfarande är viktigast. Nästa grupp var otroligt duktiga och då blev det på ett naturligt sätt mer fokus på resultat. Vi hade en del diskussioner i det laget just runt satsning kontra bredd. Jag tycker verkligen att det är viktigt att alla ska få spela. Jag vill att man alltid försöker hålla igång minst två lag per åldersgrupp, men då måste det också finnas tillräckligt med ledare.
Om du skulle ge en första hälsning till ledarna, vad skulle det vara?
– Vi ska ha roligt tillsammans, spelarna, ledarna och gärna föräldrarna också. Sedan är det här med att ”ha roligt” ganska abstrakt. Det får aldrig vara på någon annans bekostnad. Det gäller att bygga hela gruppen så att alla trivs. Man kan utvecklas mycket som ledare, det känner jag att jag själv har gjort genom åren. Jag är en föreningsmänniska och att vara ledare är jättefint tycker jag. Det har varit mitt samhällsengagemang. Nu skulle jag inte orka gå in och ta över ett lag, men det här uppdraget som barnfotbollscoach passar mig perfekt. Jag ser mycket fram emot att komma igång med arbetet.
Stefan Skogmark